Tagiarkisto: Leena-Kaisa Laakso

Vid resandets ursprung

Pyhiinvaeltajat

Från pilgrimsfärder till massturism

Turismens historia handlar om samhällsförändringar och om att söka efter ett gott liv. Turismens historia är som världen i miniatyrformat. Teknologin möter geografin och kulturen möter människobilden. Då begrepp som arbete, fritid och pengar förändras, då förändas också resandet. Allting har sin början i att man söker efter något heligt.

Jerusalem

Då en finländsk bloggare år 2016 berättar om sin pilgrimsfärd till Santiago de Compostela, sprids inlägget på nätet och snart packar många andra också sina vandringsskor för att ge sig ut på samma resa. Det bästa med bloggarens resa har varit tystnaden, anspråkslösheten, men också samhörigheten och de gamla traditionerna.

Fenomenet är talande. Att söka efter tystnad och sina rötter eller försöka hitta sig själv, hör till resandet nuförtiden. Den moderna pilgrimsresenären befinner sig vid resandets ursprung, eftersom allting har sin början i pilgrimsfärderna och de upplevelser som man delar med andra.

Att möta det heliga

Pilgrimsfärderna är speciellt populära under medeltiden. Miljontals människor färdas långsamt genom Europa. Till ställen som härrör Jesu liv. Till ställen där apostlarnas och martyrernas gravar finns. Till Betlehem och Jerusalem, Rom och Vatikanen.

Resandet är mycket mödosamt, man reser genom faror och prövningar. Resan är som livet i miniatyrformat: mångfacetterat, till och med smärtsamt. Ett liv man levt tillsammans. Man anser att resan befriar människan från synd. Det viktigaste målet med pilgrimsfärden är att möta det heliga. Den ortodoxa kyrkan beskriver det som så:

 Att platsen man reser till är helig, gör inte resan automatiskt till en pilgrimsfärd. Skillnaden mellan turism och pilgrimsfärderna är den inre meningen med resan och vilken inre inriktning resan har. Pilgrimsfärdens mål är att möta det heliga, att beröra det heliga.

 Redan i ett tidigt skede föds en stor business runt pilgrimsfärderna. Staden Burgos inkvarterar pilgrimsresenärerna i otaliga härbärgen och i Santiago de Compostela säljer man souvenirer redan på 1100-talet. År 1139 utges Codex Calixtinus, som är en av världens första reseguider. I det medeltida Finland hade pilgrimsresenärerna rätt att övernatta i klostren oberoende av samhällsklass.

Pilgrimsfärderna hör samman med religion, men forskare som forskat kring resandet ser liknande drag också inom turismen. Under resan tar man sig till viktiga platser och utför vissa ritualer. Man möter något som är viktigt för en själv, näst intill heligt.

Rooma

Med tåg till nykterhetsmötet

Iden om turism, där man alltså reser från ett ställe till ett annat och besöker sevärdheter föds i England i skiftet av 1700- och 1800-talen. Innan det har man rest enbart i ett visst syfte, man har idkat handel, sökt efter nya idéer eller erövrat världen.

I bakgrunden ligger samhälleliga förändringar. Den industriella revolutionen har fört människan till staden och har skapat termerna arbete, lön och fritid. Levnadsstandarden har stigit. Istället för hästkärror reser man med ångbåtar och tåg. I slutet av 1800-talet reser man i Finland i sin närmiljö med cykeln, snabbfoten.

Världens första gruppresa ordnas av britten Thomas Cook. Året är 1841 och resan går med tåg till ett nykterhetsmöte. Under det följande årtiondet transporterar Cook tiotusentals resenärer till världsutställningen i London.

vanha juna-asema

Det heliga blir vardag

Då vi kommer till 1900-talet blir resandet allmänt och världen krymper. Hotellverksamheten börjar forma sig. I början av århundradet är man intresserad av naturen och Lappland står i rampljuset. Finlands första skidcentrum öppnas i Pallas år 1938.

I början av 1900-talet är det bara de rika som övernattar i hotellen. För de vanliga resenärerna finns pensionat. Det öppnas många pensionat speciellt på 1930-talet då kravet på gästgiveriverksamheten avskaffas. Pensionaten är oftast anspråkslösa men trivsamma familjeföretag, som erbjuder ett billigare övernattningsalternativ än hotellen.

Kriget sätter stopp för resandet men efter andra världskriget börjar ivern att resa sakta öka igen. Världen ser annorlunda ut och man kan ta sig från ett ställe till ett annat mycket snabbare. Snart reser också arbetarklassen. Nya resmål föds, liksom hotellkedjor, resandet når högre höjder.

Snart kan man resa överallt på jorden med jumbojet-planen. Det mödosamma har blivit lätt, det heliga har blivit vardag. Massturismens tid har börjat men fortfarande hör vissa ritualer till resandet.

Text: Leena-Kaisa Laakso, översättning: Jenny Törnroos

Vanha kartta

Pensionsdöden

Den Borgåbördiga redaktörens nyutgivna bok hävdar att pensionssystemet har lett till ett hållbarhetsunderskott.

Då den Borgåbördiga redaktören och författaren Jari Hanska pratar om pensionsdöden, syftar han åtminstone på två saker. Han syftar på det, att vårt nuvarande pensionssystem antagligen kommer att rasa ihop om inga större reformer görs eller så kommer pensionssystemet att sluka all annan service i välfärdssamhället. Han syftar också på det, att vi redan är i en sådan situation där man skär i allt det återstående för att kunna finansiera pensionerna. Mest utsatta för nedskärningarna är de unga.

I boken Eläketurma – Miksi Suomeen tarvitaan uusi sukupolvisopimus (på sv ung. Pensionsdöden – Varför vi i Finland behöver ett nytt generationskontrakt) skriven av Jari Hanska och Teemu Muhonen, kritiseras pensionssystemet och pensionsreformen med hårda ord. Skribenterna anser, att en pensionsbomb tickar i Finland. Det nya systemet har lett till ett hållbarhetsunderskott. De som främst måste betala för det är de unga.

Men hur kommer det sig att Borgåbördiga Hanska, den kritiska journalisten och gestaltaren av dokumentärteater, blev intresserad av att skriva om pensionsfrågor?

– Teemu Muhonen och jag arbetade i tiderna på Voima-tidningen och då blev vi intresserade av pensionssystemet krumelurer. Pensionerna är ett sådant ämne, att då man skriver om dem finns det alltid något som blir osagt på grund av utrymmesbrist. Vi beslöt oss för att i något skede skriva en bok, där vi kunde öppna upp våra analyser om pensionssystemet. Till en början var det pensionsfonderna som intresserade oss. Vi märkte ganska snabbt att fonderna spelar en biroll och det viktigaste var insikten om att pensionssystemet bildar en helhet med resten av den offentliga ekonomin.

Boken analyserar det nuvarande pensionssystemet noggrant, från intjänade pensioner och pensionsfonderna till arbetsmarknadsorganisationernas makt och den senaste pensionsreformen.

Hanska anser att pensionerna skall ses som en del av den offentliga ekonomin på samma sätt som de övriga socialutgifterna. Det är inte fråga om några små summor. De lagstadgade pensionsutgifterna ökade under åren 2007-2014 med tio miljarder. År 2014 användes 28 miljarder för pensionsutgifter.

– Pensionsutgifterna har ökat kraftigt och för att kunna finansiera utgifterna var man tvungen att kräva högre pensionsavgifter. Som en följd av detta finns det inte lika stor mån att höja på skatterna. Det här har lett till, att ju mera pensionsavgifterna höjs desto mera måste man strama åt samhällets övriga utgifter, säger Hanska.

**
Det är inte enbart fråga om pengar. Det är också fråga om föreställningar, om makt. Om generationer.

Då man marknadsförde den senaste pensionsreformen, talade man om bättre pensioner. I verkligheten var det viktigaste att stävja pressen på att öka på pensionsavgifterna.

– Reformen höll sig till finansministeriets linje om att hållbarhetsunderskottet skulle minskas med en procent.
Pensionsavgifterna låstes på 24,4 procent för en obestämd framtid. Ingenting annat spelade någon roll vid sidan om det beslutet, säger Hanska.

Reformen påverkar inte de stora åldersgruppernas pensioner som redan utbetalas. De får sitt eget tillbaka tre- eller fyrfaldigt. För de ungas del ser det annorlunda ut, och det oroar Hanska.

– De ungas roll är att fungera som betalare i systemet och de är den part som ger efter i alla situationer. Då man balanserade systemet gjordes det genom att skära i framtiden, säger Hanska.

Det är de unga som tampas med snuttjobb och tillfälliga jobb och en hög arbetslöshet som måste betala för pensionsbomben. De skall alltid vara flexibla och det är alltid i deras förmåner man skär.

– Man har endast kunnat spara i de kommande pensionerna så notan landar hos de unga. De reformer som gjorts under de senaste tio åren har lett till att de ungas pensioner har skurits ner med en tredjedel. Dessutom skall de unga också betala de ökande kostnaderna för åldringsvården och den service som hela tiden försvagas. På samma gång är ungdomsarbetslösheten hög, arbetskarriärerna oregelbundna och deras intjänade pensioner har stagnerat, funderar Hanska.

Hela systemet grundar sig på ekonomisk tillväxt. Om det inte sker en tillväxt så blir det omöjligt att finansiera pensionerna.

– Alternativen är då, att man ytterligare skär i de ungas pensioner, att pensionsavgifterna stiger eller att pensionsförmånerna sjunker. Jag hoppas att man i fortsättningen delar på bördan, som den svaga tillväxten för med sig, mellan generationerna på ett mer jämlikt sätt. Nu är situationen den, att den arbetsföra generationen betalar allt – i form av skatter för att finansiera välfärdsservicen samt de stigande pensionsavgifterna och dessutom lider de också av att man skurit i pensionerna, säger Hanska.

Jari Hanska: Frilansredaktör, född i Borgå och studerat till politices magister vid Helsingfors universitet. Redaktör, manusförfattare. Mest signifikanta arbetet är dokumentteaterverket Eduskunta-trilogin som gjordes för Ryhmäteatteri.
Teemu Muhonen: Redaktör på Taloussanomat

Text: Leena-Kaisa Laakso  Översättning: Jenny Törnroos